Så fungerar klimatkompensation

Klimatkompensation (eller koldioxidkompensation) är en miljöstrategi som har funnits i många årtionden. Tanken bakom den är att minska mängden växthusgaser i atmosfären genom att finansiera projekt som på ett eller annat vis hjälper till att avlägsna dessa gaser från luften.

Det låter som en bra idé, men fungerar klimatkompensation verkligen, eller ger det bara en ursäkt att fortsätta att förorena precis som tidigast, fast med ett rent samvete?

I det här blogginlägget tar vi en titt på vad koldioxidkompensation egentligen innebär och diskuterar några av de argument som kritiker ofta framför.

Redo? Då sätter vi igång!

Vad betyder koldioxidkompensation?

Koldioxidkompensation är krediter som genereras när någon gör en investering i förnybar energi eller bevarandeinsatser som syftar till att mildra klimatförändringarna. Om någon till exempel investerar i vindkraft i stället för koleldad elproduktion genererar de koldioxidkompensation.

Detta innebär att den koldioxidförorening som produceras av deras energianvändning kompenseras av de minskade utsläppen från en vindkraftspark någon annanstans.

Idén bakom klimatkompensation är enkel – om alla bidrar kan vi bromsa klimatförändringen och minska koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären.

Om någon släpper ut mer koldioxid än vad de själva kan minska, kan någon annan minska sina koldioxidutsläpp med samma mängd för att kompensera för detta.

Nackdelar med klimatkompensation

Klimatkompensation är ett kraftfullt verktyg för att bevara miljön och mildra klimatförändringarna. Det är dock inte utan nackdelar, och det finns faktiskt en del välgrundad kritik mot effektiviteten i klimatkompensation.

För det första tar koldioxidkompensation (som är den vanligaste formen av klimatkompensering) inte hänsyn till andra typer av växthusgaser. Koldioxidkompensation fokuserar på att minska koldioxidutsläppen, men det finns många andra former av föroreningar som bidrar till klimatförändringarna, som exempelvis metan.

För det andra så utgör koldioxidkompensation inte en permanent beteendeförändring. Kompensation är bra för att minska effekterna av klimatförändringarna i dagens läge, men de gör ingenting för att minska framtida utsläpp. På grund av detta kommer vi att behöva fler och fler kompensationer varje år bara för att hålla jämna steg med föroreningsnivåerna som fortsätter att öka.

Kort sagt kan koldioxidkompensation användas som en ”licens att förorena”, eftersom de kan lindra ett dåligt samvete, eller dålig publicitet om förövaren är ett företag, medan utsläppstakten fortsätter ändå att öka och därmed även klimatförändringarna.

För det tredje är klimatkompensation ofta dyrt och kostnadsdrivande. För att vara effektiv kräver koldioxidkompensation en betydande mängd investeringskapital – något som är utom räckhåll för samhällen i utvecklingsländer eller människor som inte har själva råd med det på individuell basis.

Detta innebär att rikare nationer (och rikare individer) kan fortsätta att producera mer utsläpp, som de också kan kompensera, än fattigare nationer eller individer. Även om de projekt som certifieras av Gold Standard syftar till att främja klimaträttvisa, är de flesta kompensationer som finns på marknaden i dag inte Gold Standard-certifierade.

På det hela taget är koldioxidkompensation ett effektivt sätt att bromsa klimatförändringen och minska koncentrationerna av växthusgaser – men det är inte perfekt. Det räcker inte för att ensamt förhindra klimatförändring.

Fördelar med klimatkompensation

Det finns många olika sätt att minska vår påverkan på miljön och bromsa klimatförändringarna, men koldioxidkompensation är förmodligen ett av de mest effektiva.

Koldioxidkompensation tar itu med utsläppen här och nu, när de uppstår i realtid – något som inte kan göras enbart med andra strategier, som återvinning, trädplantering eller minskade konsumtionsmönster. Så länge vi fortsätter att investera i koldioxidkompensation kan vi fortsätta att minska våra utsläpp av växthusgaser.

Trots att ren energi ökar i popularitet finns det fortfarande en stor lucka att fylla för att nå Parisavtalets mål att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader Celsius.

Finansiering i vindkraftverk och solkraftverk är vanliga sätt att kompensera, eftersom de i allmänhet är idealiska projekt att finansiera på grund av den stora mängd koldioxid som de minskar. Eftersom koldioxidminskningarna från förnybara energikällor är permanenta så kan utläppsrätter vara ett särskilt effektivt verktyg för att påskynda övergången från fossila bränslen.

Många kompensationsprojekt bidrar också till att uppnå målen för hållbar utveckling – t.ex. tillgång till energi och vatten, nya sysselsättningsmöjligheter och förbättrad hälsa – och har en stark förmåga att minska den globala fattigdomen.

Trädplantering jämfört med utsläppsrätter

Trädplantering brukar ses som ett alternativ till kompensation, men det kan också ses som en kompensation på ett sätt, eftersom träden inte bara producerar syre utan också absorberar en viss mängd koldioxid som annars skulle finnas.

De största skillnaderna mellan att kompensera via utsläppshandel och genom att plantera träd är hur mycket pengar du lägger ut på varje alternativ och när effekten kommer. En koldioxidkompensation som bygger på utsläppshandel är ganska dyr, men effekterna är omedelbara. Effekten är permanent, dvs. en minskning av 1 kg koldioxid i dag kommer att minska samma mängd varje år under en överskådlig framtid, men den är inte sammansatt.

Att plantera ett träd är däremot mycket prisvärt. Ett enda träd kan planteras för så lite som en eller två dollar (eller euro). Mogna träd kan absorbera upp till cirka 22 kilo koldioxid per år. Det gör träd till de mest kostnadseffektiva vapnen mot klimatförändringarna. Problemet är att det tar mycket lång tid för träden att mogna.

Precis som människor släpper ut olika mängder koldioxid runt om i världen kan träd absorbera olika mängder, och på samma sätt som människor kan de åldras på olika sätt. De flesta arter behöver 10 år eller längre för att mogna fullt ut och nå sin maximala potential.

Detta innebär att om du planterar ett träd i dag för att kompensera dina utsläpp så kommer utsläppen att minska med lika mycket om tio år – i bästa fall. Här och nu släpps koldioxid fortfarande ut i atmosfären. Så är trädplantering bara en stor skuldsedel för framtiden?

Nej, inte alls. Avskogning är ett stort problem och har historiskt sett varit en starkt bidragande faktor till de klimatförändringar vi upplever i dag. Det är viktigt att vi planterar träd i dag för att undvika att upprepa samma misstag i morgon.

Faktum är att om vi inte planterar massor av träd idag så har vi nästan säkert ingen chans alls att undvika framtida klimatförändringar, även om vi reducerar våra CO2-utsläpp i enlighet med klimatmålen.

Hur man klimatkompenserar på rätt sätt

Handel med utsläppsrätter för koldioxidkompensation är dyrt men har starka och omedelbara effekter. Trädplantering är ett utmärkt och prisvärt sätt att långsamt minska växthusgaserna och motverka klimatförändringarna. Men effekterna ligger långt fram i tiden – och då är det för sent.

Enligt IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) måste de globala nettoutsläppen av koldioxid orsakade av människan minskas med cirka 45 procent från 2010 års nivåer för att klimatförändringarna ska kunna stoppas fram till 2030. Det innebär att vi har mindre än ett decennium på oss att stoppa klimatförändringarna, och det är redan för sent att vända på de klimatförändringar som redan skett.

För att effektivt bekämpa klimatförändringarna behöver vi använda en kombination av båda metoderna för klimatkompensation. Vi måste finansiera hållbara projekt genom utsläppsrätter som minskar koldioxidutsläppen här och nu, samtidigt som vi planterar träd för att minska de koldioxidutsläpp som vi kommer att släppa ut i morgon.

På Offsetta klimatkompenserar vi våra kunder genom att använda en blandning av trädplantering och koldioxid-utsläppsrätter. En stor del utgörs av trädplantering, men den exakta fördelningen varierar från månad till månad, eftersom utsläppsrätter handlas på en öppen marknad, vilket innebär att tillgången och prissättningen varierar från dag till dag.